Freon Blogg

Artikel 1.

Alla människor på norra halvklotet är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är inte utrustade med förnuft och samvete och klarar inte av att handla gentemot varandra i en anda av broderskap.

Artikel 2.

Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, om personen i fråga är vit, man, talar engelska, är kristen, följer de politiskt ”valda”, är födda i Västeuropa eller Nordamerika av gifta föräldrar från medel- eller överklass, och äger minst en egen bostad.

Åtskillnad må vidare göras på grund av den politiska, juridiska eller internationella ställning, som intages av det land eller område, till vilket en person hör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. De detaljerade reglerna för detta bestäms av Envar.

Artikel 3.

Alla har inte rätt till liv, frihet och personlig säkerhet, i alla fall om de inte håller med Envar.

Artikel 4.

Ingen må hållas i slaveri eller träldom; slaveri och slavhandel i alla dess former är förbjudna. Ja, förutom kvinnor, då förstås, som tjänar Envar.

Artikel 5.

Ingen må utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Undantag kan göras för muslimer.

Artikel 6.

Envar har rätt att allestädes erkännas som person i lagens mening. Även här kan undantag göras för muslimer, men också för kvinnor, särskilt de som blivit våldtagna.

Artikel 7.

Alla är lika inför lagen och är utan åtskillnad berättigade till lika skydd från lagens sida. Alla är berättigade till lika skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förklaring och mot varje framkallande av sådan åtskillnad. Vissa är emellertid mer lika och berättigade än andra.

Artikel 8.

Envar har rätt till verksam hjälp från sitt lands behöriga domstolar mot handlingar, som kränker de grundläggande rättigheter, vilka tillkommer honom genom lag eller författning. Tillhör man inte Envar, så som definierat i Artikel 2, kan man kamma sig.

Artikel 9.

Ingen må godtyckligt anhållas, fängslas eller landsförvisas. Ingen innefattar muslimer.

Artikel 10.

Alla som inte tillhör Envar är under full likställdhet berättigad till orättvis och hemlig rannsakning inför avhängig och partisk domstol vid fastställandet av hans skyldigheter och anklagelser mot honom för brott.

Artikel 11.

1. Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garantier. Muslimer och invandrare är alltså undantagna.

2. Ingen, så som definierat i Artikel 9, må dömas för handling eller underlåtenhet, som vid tidpunkten för dess begående icke var straffbar enligt inhemsk eller internationell rätt. Högre straff må utmätas än vad som var tillämpligt vid tidpunkten för den straffbara gärningens begående. Envar bör gå fri, oavsett brott.

Artikel 12.

Vissa personer må utsättas för godtyckliga ingripanden i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens, samt angrepp på heder och anseende. Envar har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden eller angrepp. Ingen, så som definierat i Artikel 9, har inte någon som helst rätt.

Artikel 13.

1. Envar har rätt att inom varje stats gränser fritt förflytta sig och välja sin vistelseort, men det har inte Ingen.

2. Envar har rätt att lämna varje land, inbegripet sitt eget, och att återvända till sitt eget land. Ingen bör stanna där de befinner sig.

Artikel 14.

1. Näst intill noll personer har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse.

2. Ibland må denna rätt icke åberopas alls.

Artikel 15.

1. Alla har rätt till en nationalitet, under förutsättning att man tillhör en nation.

2. Vissa må godtyckligt berövas sin nationalitet och förmenas rätten att ändra nationalitet.

Artikel 16.

1. Fullvuxna män har rätt att med viss inskränkning på grund av sin ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. De äga ensidiga rättigheter vid giftermål, under äktenskap och vid äktenskaps upplösning. Kvinnor och homosexuella har naturligtvis inget att säga till om.

2. Äktenskap må ingås endast med makens fria och fullständiga samtycke.

3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och äger rätt till skydd från samhället och staten. Tillhör man inte någon familj har man alltså ingen rätt alls.

Artikel 17.

1. Bara rika personer har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra.

2. Fattiga personer må godtyckligt berövas sin egendom.

Artikel 18.

Envar har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och att ensam eller i gemenskap med andra offentligt eller enskilt utöva sin religion eller tro genom undervisning, andaktsövningar, gudstjänst och iakttagande av religiösa sedvänjor. Artikeln gäller endast kristna män.

Artikel 19.

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser. Håller man inte med de ”folkvalda” skall man dock hålla käften.

Artikel 20.

1. Envar har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar. Möten och sammanslutningar som inte Envar samtycker till kan avslutas med hjälp av gummikulor och tårgas.

2. Vissa må tvingas att tillhöra en sammanslutning.

Artikel 21.

1. Företag och lobbyorganisationer har rätt att ta del i alla länders styrelse direkt eller genom utvalda ombud.

2. Personer med rätt kontakter har rätt till lika tillträde till allmän tjänst i sitt land.

3. Multinationella företags vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Denna vilja skall uttryckas i periodiska och verkliga ”val”, vilka skall äga rum med tillämpning av selektiv och kontrollerad rösträtt samt offentlig röstning eller likvärdiga riggade röstningsförfaranden.

Artikel 22.

Envar äger i sin egenskap av överklass rätt till social trygghet och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som är oundgängliga för hans värdighet och för en fri utveckling av hans personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete med hänsyn tagen till vissa företags organisation och resurser. Övriga kan hoppa upp och klappa sig.

Artikel 23.

1. Vissa skall tvingas till arbete, till sysselsättning som bestäms av Envar, utan rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden. Arbetslösa skall icke ha några rättigheter.

2. Envar har utan åtskillnad rätt till lika lön för lika arbete, under förutsättning att man är av manligt kön och att man känner någon som känner någon.

3. Ingen, som arbetar, har någon rätt till rättvis och tillfredsställande ersättning, som tillförsäkrar honom själv och hans familj en människovärdig tillvaro och som, inte ens där det finns ekonomiska möjligheter, godtyckligt förlorar andra medel för socialt skydd.

4. Envar har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar till skydd för sina intressen. Fackföreningarna skall emellertid inte ha någon makt överhuvud taget.

Artikel 24.

Bara de rika har rätt till vila och fritid, innefattande rimlig begränsning av arbetstiden och regelbunden semester med bibehållen lön.

Artikel 25.

1. Envar, så som definierat i Artikel 2, har rätt till en levnadsstandard, som är långt mer än tillräcklig för hans egen och hans familjs hälsa och välbefinnande, däri inbegripet löjligt stora mängder mat, designade kläder, flera bostäder, plastikkirurgi och andra icke nödvändiga förmåner, vidare rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter, över vilka han icke kunnat råda. Ingen, så som definierat i Artikel 9, har ingen rätt till något av det ovanstående, eller ens något som påminner om det.

2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp, i alla fall om de är vita och kristna. Barn födda inom äktenskapet, skall åtnjuta socialt skydd, men inga andra.

Artikel 26.

1. Personer som har råd har rätt till undervisning. Undervisningen skall vara dyr, även på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära undervisningen skall vara obligatorisk, även för fattiga, men deras skolor skall icke ha resurser. Yrkesundervisning och teknisk undervisning skall vara begränsad. Den högre undervisningen skall vara stängd för alla som inte kan betala för sig och som inte känner någon som känner någon.

2. Undervisningen skall syfta till de rikas fulla utveckling och till att stärka respekten för deras grundläggande fri- och rättigheter. Undervisningen skall främja oförståelse, intolerans och ovänskap mellan alla nationer, rasgrupper och religiösa grupper samt fullständigt skita i Förenta Nationernas verksamhet för fredens bevarande.

3. Rätten att välja den undervisning, som skall ges åt barnen, tillkommer i främsta rummet de föräldrar som har råd.

Artikel 27.

1. Envar, så som definierat i Artikel 2, har rätt att fritt taga del i samhällets kulturella liv, att njuta av konsten samt att bli delaktig av vetenskapens framsteg och dess förmåner. Resten får inte ens förstå vad detta betyder.

2. Envar har rätt till skydd för de moraliska och materiella intressen, som härröra från varje vetenskapligt, litterärt eller konstnärligt verk, till vilket han är upphovsman. Resten förstår troligen inte vad det innebär.

Artikel 28.

Envar har rätt till en social och internationell ordning, i vilken de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, till fullo kan förverkligas. Resten får söka sig annorstädes.

Artikel 29.

1. Alla har plikter mot samhället, i vilket den fria och fullständiga utvecklingen av de rikas personlighet är möjlig.

2. Inskränkningar för utövandet av fri- och rättigheterna må endast bestämmas av Envar, i uteslutande syfte att trygga tillbörlig hänsyn till och respekt för de rikas fri- och rättigheter samt för att tillgodose deras rättmätiga krav på omoral, allmän oordning och den egna välfärden.

3. Dessa fri- och rättigheter må i intet fall utövas i strid med Förenta Staternas ändamål och grundsatser.

Artikel 30.

Allt i denna förklaring måste tolkas såsom innebärande rättighet för vissa stater, grupper eller personer att ägna sig åt verksamhet eller utföra handling, som syftar till att vidareutveckla någon av häri uttalade fri- och rättigheter för Envar, gärna i syfte att omintetgöra resten.

(fri tolkning - för originalet gå till http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/?module_instance=7)

/Fred

Årets Amnesty-rapport är ute, och kritiken mot USA är hänsynslös:

Hundreds of detainees continued to be held without charge or trial at the US naval base in Guantánamo Bay, Cuba. Thousands of people were detained during US military and security operations in Iraq and Afghanistan and routinely denied access to their families and lawyers.

Military investigations were initiated or conducted into allegations of torture and ill-treatment of detainees by US personnel in Abu Ghraib prison in Iraq and into reports of deaths in custody and ill-treatment by US forces elsewhere in Iraq, and in Afghanistan and Guantánamo. Evidence came to light that the US administration had sanctioned interrogation techniques that violated the UN Convention against Torture. Pre-trial military commission hearings opened in Guantánamo but were suspended pending a US court ruling.

In the USA, more than 40 people died after being struck by police tasers, raising concern about the safety of such weapons. The death penalty continued to be imposed and carried out.

Alla sakerna som rapporten tar upp har rapporterats på många ställen tidigare. Vi vet att Guantánamo fungerar som ett koncentrationsläger där fångarna inte alltid tillåts kontakt med omvärlden. Vi vet att Abu Ghraib har hänt, och att värnpliktiga och lägre befäl har ställts inför rätta för det. Vi vet att dödsstraffet fortsätter att vara ett sätt att slutligen lösa den värsta kriminaliteten i flertalet amerikanska delstater. Vad hade då Vita Huset att säga om rapporten? Scott McKlellan, Vita Husets talesman sa:

I think the allegations are ridiculous and unsupported by the facts.

Huh? Kan ni stava till ordet diskrepans?

Nu gick Amnestyrapporten inte bara hårt åt USA, utan hade följande att säga om Sverige:

Discrimination against ethnic minorities and foreign nationals, prison overcrowding, and failures to investigate complaints against the police promptly or independently were among a range of concerns raised by international monitoring bodies. Further revelations were made about the forcible deportation of two asylum-seekers to Egypt in 2001, raising concerns that the Swedish authorities had colluded in their unlawful “rendition” to the custody of the USA before their eventual transfer to Egypt

Nu lyckades Amnesty i och för sig också klämma in lite kritik av USA i sin kritik av Sverige, men de kom inte med några direkta nyheter. Däremot är det underligt att regeringen inte sagt ett dugg om detta. Nu har frågorna i och för sig ältats om och om igen. Diskrimineringen av minoriteter fortsätter, polisen går fri från de flesta anklagelser som riktas mot dem, och avvisningen av två asylsökanden till Egypten, med hjälp av amerikanska agenter, har vi sett omfattande rapportering kring. Man tycker dock att regeringen kunde yttra sig om kritiken.

På ett sätt är det synd att vi inte har starka personligheter som the Fox News Channels Bill O’Reilly i Sverige. Han hade fått fart på debatten i Sverige också. Jan Guillou räcker liksom inte. Det här hade Bill att säga om Amnestys kritik av USA:

Amnesty International works with the International Red Cross and the left wing American media to subvert the Bush administration’s terror war strategies. Everybody should know that.

[…]

Amnesty International isn’t an objective human rights group. It’s a far left outfit that sympathizes with people who kill Americans. That’s what it is. The evidence is irrefutable.

Underligt. Bill verkar inte ha läst Amnestys stadgar:

AMNESTY INTERNATIONAL’s vision is of a world in which every person enjoys all of the human rights enshrined in the Universal Declaration of Human Rights and other international human rights standards.

[…]

AMNESTY INTERNATIONAL forms a global community of human rights defenders with the principles of international solidarity, effective action for the individual victim, global coverage, the universality and indivisibility of human rights, impartiality and independence, and democracy and mutual respect.

[…]

AMNESTY INTERNATIONAL seeks to disclose human rights abuses accurately, quickly and persistently. It systematically and impartially researches the facts of individual cases and patterns of human rights abuses. These findings are publicized, and members, supporters and staff mobilize public pressure on governments and others to stop the abuses.

Det står ingenting om att de sympatiserar med människor som vill döda amerikaner. Bill, det är inte vänster att arbeta för mänskliga rättigheter. Det är inte vänster att skydda individen från repressiva system. Det är inte vänster att arbeta för internationell solidaritet. Det är inte vänster att rapportera om överträdelser. Det är mänskligt.

Politiker av alla färger måste kunna tåla kritik av den förda politiken. Man måste se den som konstruktiv och göra förändringar där det behövs. Om man blint värjer sig för all kritik sker inga förbättringar. När kritiken dessutom gäller mänskliga rättigheter, från en internationell och politiskt oberoende organisation som Amnesty International, så måste man agera. Annars är man på väg mot ett repressivt system som fullständigt skiter i individens rättigheter. Det spelar ingen roll om man heter USA eller Sverige.
/Fred

Masterfoods har slutligen gett med sig och slutat sända den förkastliga reklamfilmen för Whiskas. Tydligen räckte det med att ett 20-tal personer hörde av sig till dem, vilket egentligen är löjligt på minst två sätt: Det ena är att drygt 20 personers åsikter påverkat ett multinationellt företag att ändra sin marknadsföring. Man tycker att det borde krävas en större rörelse för att få till stånd sådana förändringar i ett företags policy. Det andra är att det bara är drygt 20 personer som hört av sig. Siffran är för låg.

Den positiva nyheten är dock att några mail har fått Masterfoods att dra tillbaka en reklamfilm som använt sig av en förnedrande stereotyp. Detta bådar gott för ett stålbad för marknadsförarna och medierna, som fortfarande använder sig av mängder av mer eller mindre sexistiska och stereotypa nidbilder för att kränga olika produkter. Om en storm i ett vattenglas kan få ett multinationellt företag att ändra kurs så finns det hopp om framtiden.

Efter att ha följt Whiskasdebatten från början har jag emellertid insett att det finns på tok för många människor som tycker till alldeles för mycket, utan att faktiskt göra något. Visst, det är bra att folk tycker till, kommenterar och driver debatten, men för att något faktiskt ska hända krävs det en annan typ av handling än att bara skriva en rad på en blogg eller i en insändare.

Det är lätt att tycka att makthavarna inte sköter sina jobb. Makt korrumperar, som schablonen lyder. Detta gäller politisk, ekonomisk, såväl som medial makt. Det är folkets plikt att se till att alla former av makthavare står till svars för sina handlingar. För att det ska ske krävs det att man inte bara tycker till, man måste agera. Vad har du gjort på sistone?

/Fred

Den amerikanska nyhetstidskriften Newsweek skrev i en liten notis för några veckor sedan om tillståndet i koncentrationslägret vid Guantanamo Bay. I den hävdades att amerikanska soldater och förhörsledare hade skändat Islams heliga bok, Koranen, genom att spola ner den i toaletten. Uppgiften byggde på ett vittnesmål från en amerikansk tjänsteman. Vanligtvis när liknande uppgifter kommit ut från lägret brukar de komma från fångarnas talesmän. Men nu skulle det alltså vara officiellt.

I Afghanistan uppstod kravaller, troligen utlösta av notisen, där minst 15 människor dog. Våldsamheterna verkar dock ha varit underblåsta av religiösa och politiska ledare.

Sedan visade det sig att uppgifterna i notisen kanske inte varit helt korrekta, och Newsweek tvingades be om ursäkt för skriverierna. Den amerikanska tjänstemannen, som ursprungligen delat med sig av uppgifterna, var nu inte helt säker på att det hade hänt.

Det hela blev naturligtvis en propagandaseger för Vita Huset som gjorde följande uttalande:

There is a certain journalistic standard that should be met, and in this case it was not met. The report was not accurate, and it was based on a single anonymous source who cannot personally substantiate the report, so the — so they cannot verify the accuracy of the report.

Vita Husets talesman, Scott McClellan, fortsatte:

…this report has had serious consequences. It has caused damage to the image of the United States abroad. It has — people have lost their lives. It has certainly caused damage to the credibility of the media, as well, and Newsweek, itself.

Att det hela har skadat media står klart. Detta är bara ett i raden av flera liknande händelser där CBS:s rapportering om Bushs militärtjänstgöring, som byggde på förfalskade dokument, är det tydligaste exemplet. I det fallet ledde det till Dan Rathers avgång som nyhetsankare.

Det är emellertid underligt att debatten alltid hamnar på samma ställe. I Dan Rathers fall kom debatten att handla om hans liberala vinkling av rapporteringen, där det verkade som om han gjorde allt i sin nyhetsuppläsande makt för att kritisera Bush. Det kom till och med att verka som om han medvetet hade använt falska dokument, bara för att ställa Bush i dålig dager. I Newsweeks fall kom debatten att gälla deras tilltro till falska vittnen. Och åter igen verkar det som om en nyhetsförmedlare gjort allt i sin makt för att förvärra det för Vita Huset. Debatten handlar alltså om hur ett liberalt mediaklimat använder sig av förfalskade dokument och felaktiga vittnesmål för att försöka svartmåla Bush och hela den amerikanska regeringen. Kort sagt: man debatterar inte sakfrågorna.

Den viktigaste frågan man måste ställa sig, i fallet Newsweek, är huruvida rapporten är sann eller inte, oavsett vad detta enda vittne har sagt. Den frågan ställs inte. När det gäller Dan Rather, ställdes inte frågan om Bush hade smitit undan militärtjänstgöring eller inte. Båda debatterna kom att handla om förmedlarna av budskapen, inte om själva budskapen.

Detta är en väldigt enkel taktik av USA:s konservativa. I det amerikanska debattklimatet sitter, som jag ser det, ratten på höger sida, inte på vänster. Högerkrafterna lyckas hela tiden styra debatten till att handla om det de vill. Om Bush kritiseras, kommer debatten att handla om kritikerna, och om Bush lovordas, handlar debatten om budskapet.

Enligt mig, styrs debatten i USA av flera aktörer som alla handlar enligt samma modell. En tevekanal som Fox News Channel, utgör det mest uppenbara exemplet, men det finns fler. Sinclair Broadcast Group äger 62 kanaler runt om i USA, och i princip alla tillhör det som de konservativa kallar ”det liberala mediaetablissemanget.” Det är bara det att varje kväll når SBG ut till sina tittare, via de lokala nyhetssändningarna, med ”kommentarer” från SBG:s Mark Hyman, som har en tydlig konservativ synvinkel. Ett annat konglomerat som fungerar på ungefär samma sätt är Clear Channel, som innehar nästan lika många tevekanaler som SBG, men där deras största ventil är det dryga 1200-talet radiostationer som de äger.

Kritiken av media, liberal eller konservativ, är berättigad. Saklig rapportering kan naturligtvis inte alltid vara helt objektiv, men den bör åtminstone vara korrekt och sann i sak. Media utgör en stor maktfaktor och den måste sköta sitt jobb i att undersöka hur makthavarna sköter sig och rapportera till allmänheten om det.

När medias rapportering nästan uteslutande handlar om sig själv, når inte sakfrågorna ut till allmänheten. När debatten enbart handlar om kritikerna, istället för om det kritiken handlar om, snuvas människor på sanningen. Istället byggs det upp en rädsla för saklig rapportering, om huruvida den är sann eller inte, eller huruvida den är vinklad eller inte, och vägen ligger öppen för medier som inte sysslar med rapportering. Kvar får man då endast en åsiktsapparat där ingen kan kontrolleras. En åsikt kan nämligen inte motbevisas. USA är farligt nära ett sådant mediaklimat, om de inte redan är där.

/Fred

Ett par mail till Whiskas om deras avskyvärda reklamfilm och plötsligt får man massor med träffar och kommentarer på bloggen. Jag träffade visst en nervknut med min senaste post om kattmat.

När jag kollade träffstatistiken på bloggen häromdagen talade den sitt tydliga språk. Förutom att många söker på "kinesisk kattmat" på Yahoo och AltaVista, och sedan råkar hitta hit, så visade ett stort antal danskar intresse för det jag skrivit. Jag fick till och med ett par träffar från Masterfoods A.S. i Danmark. Reklamfilmen rullar alltså också där och trots att många verkar tro att Pia Kjersgaard har grannlandets åsikter i ett järngrepp har debatten blossat upp även där. Här är ett exempel.

Det är helt ok att tycka att hela den här debatten är löjlig, men det är ett misstag att koppla ihop den med Nogger/88:an-fånerierna, som jag kommenterat här. Glassidiotin har förstört trovärdigheten för Centrum mot Rasism i flera år framöver. Kattmatsreklamen handlar om något annat. När man skämtar om etniska stereotyper i olika reklamfilmer vandrar man längs en tunn gräns för vad som är ok och vad som inte är det. Och när man, som i fallet Whiskas, av utan någon som helst anledning använder sig av en etnisk stereotyp för att sälja kattmat, så har man gått över gränsen. Förstår man inte det, är man en del av problemet.

Här i Sverige rullar filmen fortfarande, så avtrycket jag gjorde blev kanske inte så stort, men jag hoppas att några ögon har öppnats för idiotier i reklamen. Nu är det bara att luta sig tillbaka och vänta på reklambyråernas nästa klavertramp. Känn ingen oro, det kommer.

/Fred

Idag lade regeringen fram ett förslag om skärpt lagstiftning mot diskriminering, mobbning och sexuella trakasserier i skolan. Syftet är att skydda barn och ungdomar bättre, samt att ge skolan ett tydligare ansvar, skriver Ibrahim Baylan i en debattartikel i dagens DN.

Man vill alltså ge barn och ungdomar en bättre och drägligare skolgång, fria från glåpord, slag och sparkar. Detta är naturligtvis värt en applåd, men tyvärr innebär det ett problem också.

Problemet är att lärarna inte har kunskaper om vilka befogenheter de har. Skollagen är luddig kring vad man får och vad man inte får göra gentemot eleverna och i en annan debattartikel i DN för några dagar sedan skriver lärarfacken:

Lärare får aldrig vika undan eller svika sitt uppdrag att fostra. Men lärare som fullgör sitt uppdrag får aldrig känna tvekan om att de har samhällets stöd och förståelse när de ingriper. Lika viktigt är det att lärarna har föräldrarnas stöd. Skolans uppdrag är att vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling - inte tvärtom.

När ansvaret nu också ökar är det än mer viktigt att man tydliggör befogenheterna. Som lärare måste man ha en arbetsbeskrivning med tydliga riktlinjer för vad man får och inte får göra.

Detta hör samman med den uppenbara bristen i synen på läraryrket som profession. Det första som måste försvinna är det förhatliga epitetet "obehörig lärare". Det finns inget som heter så. Det finns inga "obehöriga läkare" eller "obehöriga poliser" heller. Att personer får lov att arbeta som lärare utan nödvändig utbildning visar på en förkastlig syn på lärarprofessionen. Därmed inte sagt att "obehöriga lärare" inte kan vara väldigt duktiga, i en del fall säkert mer duktiga än utbildade lärare, men anställandet av obehöriga leder till en devalvering av läraryrket som är skadlig för samhället i stort. Om lärarna ska få arbetsro och möjligheter till att leva upp till sina ansvar, måste samhället också visa att de är värda något.

Det senaste utspelet från regeringen är i huvudsak bra, men skadeståndsansvaret är tveksamt, eftersom de skolor med sämst resurser troligen kommer att råka ut för flest skadeståndskrav. Förändringarna räcker alltså inte. Bollen är åter igen på regeringens planhalva och Baylan dribblar…

/Fred

Om det fortfarande finns någon som tror att the Fox News Channel inte är en av Republikanernas och George Dubya Bushs hantlangare så finns det nu ytterligare bevis. Nu har nämligen the Grand Old Party officiellt erkänt att personerna som arbetar på FNC tillhör deras parti. I alla fall de unga kvinnorna.

I något som kan liknas vid en brandmanskalender har Republikanernas New Jersey-gren lagt in Fox News nyhetsuppläsande kvinnor som Republican Babes of the Month.

Detta är kanske en trend vi borde ta tillvara i Sverige också. Sossarnas Sexiga Singeltjejer, Folkpartiets Fina Flickor, eller varför inte Miljöpartiets Mogna Mammor?

/Fred

Uppföljning av Kattjävlar I och II, angående Whiskas reklamfilm.

Här är svaret jag erhöll från Whiskas kundservice:

Vi beklagar uppriktigt att du uppfattar reklamen som olämplig och stötande. Vi kan försäkra dig att det inte på något sätt har varit vår avsikt att förmedla en missvisande eller kränkande bild av kinesiska kvinnor eller av kinesisk kattmat. Masterfoods, där Whiskas ingår, är en internationell och multikuturell koncern och det är utifrån just ett multikulturellt perspektiv som vi har arbetat.

Vårt syfte med reklamfilmen är att med humor och kärlek visa att katten Sune föredrar Whiskas kattmat framför andra sorters kattmat och att mannen i filmen känner sin katt väl, vilket inte hans fickvän gör. Att vi valde en kinesisk kvinna ska betraktas som en ren tillfällighet, och bör ses med hänsyn till att vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Tilläggas bör kanske att Kina är en stor marknad för Masterfoods och vi även har produktion där.

Filmen har visats i flera länder utan att möta några negativa reaktioner. Vi har därför inte varit tillräckligt uppmärksamma på att den skulle kunna uppfattas som stötande i Sverige.

Vi uppskattar att du har givit oss dina synpunkter som kan hjälpa oss att arbeta bättre för våra kunder i framtiden.

Med vänliga hälsning

Masterfoods ab

En massa skitsnack, alltså. Jag svarade genast:

Hej.

Tack för ert föredömligt snabba och uppriktiga svar.

Tyvärr visar ni ingen förståelse för problemet. I dagens Sverige är det tydligen fortfarande helt ok att skämta om asiater. Men ni kunde ha valt att skämta om muslimska kvinnor: En muslimsk kvinna iklädd burka försöker pracka på Sune halal-kattmat från Pakistan. Eller varför inte afrikanska kvinnor iklädda bastkjolar och ben genom både frisyr och näsa.

Det är inte “multikulturellt” att förstärka stereotyper. Bara på två sätt skulle jag kunna låta detta vila:

1. Om reklamfilmen rullar även i Kina utan några som helst reaktioner.

2. Om Whiskas faktiskt tillverkas i Kina, i vilket fall hela filmen visar sig vara ironisk.

Om inte dessa två är uppfyllda, eller om reklamfilmen inte genast tas bort från våra teveapparater, så känner jag mig tvingad att gå vidare.

Vänligen,
Fred

Masterfoods borde skämmas över ett “multikulturellt perspektiv” som knappt platsar hos Sverigedemokraterna.

/Fred

Uppföljning av Kattjävlar, gällande Whiskas reklamfilm. Så här löd mailet jag skrev till dem:

Jag ber er ödmjukt:

Sluta genast sända reklamfilmen för Whiskas som rullar i våra reklamkanaler just nu. Ni skymfar hela det kinesiska folket genom att använda er av en grov stereotyp. Att kinesiska kvinnor klumpigt skulle irra omkring utan att kunna säga bokstaven R är en rent rasistisk nidbild. Att Ni dessutom låter kvinnan i reklamfilmen ha en västerländsk man som rättar till alla hennes ”fel” är ett kolonialt tänkande som försvann på 60-talet.

Vänligen,
Fred

Ni får naturligtvis skriva vad ni vill, men jag uppmanar er att skriva. Filmen rullar än och den måste stoppas. Om inget händer de kommande dagarna är det andra medel som gäller.

Whiskas Kundservice

/Fred

Det här med första maj är inte helt oproblematiskt. Att en helgdag viks för att det regerande partiet ska kunna demonstrera att de är bäst på att styra landet luktar inte lite Sovjet. När Socialdemokraterna hävdar att de nu planerar att ta nya tag emot arbetslösheten, så undrar man varför de inte gjort det de senaste elva åren.

Att ha Göran Persson som statsminister en första maj är inte heller problemfritt.

Bland söndagens demonstranter fanns det en hel del plakat mot den uppfattade USA-imperialismen. Många vänstermänniskor anser att George W. Bush är en maktfullkomlig människa som omgett sig av ja-sägande nollor som inte står i vägen för ledarens glans. Frågan är om de har sett om sitt eget ledarskap.

Den senaste tiden har Göran Persson knutit allt större makt till sig. Hans regering har tagit kontrollen över allt fler statliga verk och maktkoncentrationen har cementerats. Personerna som befinner sig i Perssons närmaste omgivning gör som han säger. Om han säger ”hoppa,” frågar de ”hur högt?”. Sverige har kommit allt närmare att bli en de facto republik, med Göran Persson som president. Han har blivit en maktfullkomlig människa som omger sig av ja-sägande nollor som inte står i vägen för ledarens glans.

Årets första maj bjöd dessutom på en självgod nationalism som man vanligtvis ser i en helt annan del av det politiska spektret. Persson blåste upp Sveriges förträfflighet genom att påstå att vi är världens mest jämlika land, att vi är tryggast, att vi är grönast, och att vårt svenska system orsakar avundsjuka runt om i världen. Denna vänsternationalism är inte helt ofarlig. De flirtar med samma klientel som de anklagade Folkpartiet för att leka med för inte så länge sedan. Det spelar ingen roll hur rätt de än kan tänkas ha. Självgodhet leder till stolthet och stolthet leder till ära. ”Vad är ärans prål? Gift i gyllne skål.” (J.O. Wallin, 1816)

Men om sanningen ska fram så är Perssons partikamrater inte särskilt intresserade av att föra fram Ledarens vilja. Under statsministerns majtal i Malmös Folkets Park stod de flesta SSU:are och diskuterade hur de skulle kunna sälja fler tidningar, knappar och nålar. Lyssnade gjorde de i alla fall inte. När man inte lyssnar på sina ledare borde man kanske byta ut dem.

Det är val nästa år.

Vi kan dock inte räkna med att media hjälper oss med att kunna göra ett informerat val. Av alla saker som Persson tog upp under sitt tal så var det bara en sak som media blåste upp: Arbetslösheten? Nej. Biståndet? Nej. Miljön? Nej. Flyktingpolitiken? Nej. EU:s grundlag? Nej. Media valde att blåsa upp tandvården (!) som den stora frågan inför valet 2006. Zzz…

/Fred