Dagens betygssystem står inför en kollaps. Det låter som en domedagsprofetia, men betänk följande:
I den obligatoriska kärnämneskursen Samhällskunskap A fick 15,6 % MVG i slutbetyg efter läsåret 1999/2000. Läsåret 2004/2005 var siffran 20,7 %. Betygskriterierna är exakt de samma, så en av två saker har hänt på fem år:
1. Eleverna har blivit bättre på Samhällskunskap.
2. Betygens värde har minskat.
Vilken av förklaringarna som är riktig blir tydlig när man tittar på den samlade bilden:
|
Kärnämneskurs
|
Andel MVG 99/00
|
Andel MVG 04/05
|
|
Engelska A
|
17,3 %
|
21,0 %
|
|
Estetisk Verksamhet A
|
16,6 %
|
29,5 %
|
|
Idrott & Hälsa A
|
18,8 %
|
28,8 %
|
|
Matematik A
|
15,6 %
|
17,8 %
|
|
Naturkunskap A
|
16,1 %
|
22,0 %
|
|
Religionskunskap A
|
19,3 %
|
24,8 %
|
|
Samhällskunskap A
|
15,6 %
|
20,7 %
|
|
Svenska A
|
12,0 %
|
18,9 %
|
Andelen MVG ökar i alla ämnen. I de ämnen som har Nationella prov (standardiserade över hela landet) är dock ökningen inte lika markant, men även i Svenska, Engelska och Matematik ökar andelen MVG.
Samtidigt minskar andelen IG:
|
Kärnämneskurs
|
Andel IG 99/00
|
Andel IG 04/05
|
|
Engelska A
|
4,5 %
|
2,7 %
|
|
Estetisk Verksamhet A
|
2,5 %
|
1,7 %
|
|
Idrott & Hälsa A
|
5,9 %
|
4,2 %
|
|
Matematik A
|
6,7 %
|
3,7 %
|
|
Naturkunskap A
|
5,5 %
|
4,7 %
|
|
Religionskunskap A
|
6,8 %
|
5,3 %
|
|
Samhällskunskap A
|
5,4 %
|
4,1 %
|
|
Svenska A
|
1,7 %
|
1,0 %
|
Vi håller på att få en tregradig betygsskala där betyget IG inte längre existerar, medan MVG håller på att bli det vanligaste betyget.
Den enda logiska förklaringen är att det råder en betygsinflation där betygens värden minskar. Det krävs allt mindre kunskap för de högre betygen, och de som tidigare inte klarat tröskeln får draghjälp.
Den stora frågan är då: Vad beror det på?
Dels tror jag att det beror på lärarens dubbla roll - å ena sidan som lärare som bedömer elevernas kunskaper, å andra sidan som mentor som ska lotsa eleverna genom gymnasiet. Den dubbla rollen innebär kanske att det är svårt att sätta låga betyg.
Den mest troliga förklaringen anser jag emellertid vara att betygssystemet är felaktigt utformat. Betygsnivåerna är för få, kriterierna är för luddigt utformade och betygen används som urval inför högre studier. Det senare är den största buggen i systemet. Dagens betygssystem var aldrig menat att sålla elever inför universitet och högskola.
En viktigare fråga är dock: Vad gör vi åt det?
Politikerna vill inte göra något särskilt - mer än behålla betygssystemet i sin nuvarande form. Gymnasiet kommer att förändras från och med 07/08, men betygen kvarstår. Den kommande gymnasiereformen innebär dessutom att lärarnas manöverutrymme vid betygssättningen minskar ytterligare.
Som lärare vill jag ha:
- Fler betygssteg. Varför inte en tiogradig skala?
- Begreppet IG måste försvinna. Just nu betyder det "loser" i elevernas ögon. Ett dåligt betyg får aldrig få en sådan innebörd.
- Tydligare betygskriterier. Inom kort kommer betygskriterierna att se likadana ut i alla kurser och i princip i alla ämnen, vilket är ett stort språng i fel riktning.
- Rena kursbetyg eller rena ämnesbetyg. Reformen 07 är en kompromiss där eleverna kommer att få ämnesbetyg i en kursutformad skola, vilket är vansinne.
- Större kontroll på den nationella likvärdigheten. Ett betyg i Norrlands glesbygd ska vara lika mycket värt som ett betyg i en förort till en storstad. Fler nationella prov, kanske.
För intresserade finns statistiken här:
Skolverkets rapport 2001 (PDF)
Skolverkets rapport 2006 (PDF)
För icke intresserade finns en uppmaning: Intressera er mer!
Snubbarna på NMI vågar ibland stå för det de skriver - Billy är väl mest framträdande bland dem. Men många artiklar på sajten har inga skribenter - ungefär som vissa ledare i dagstidningar. I sådana fall måste man tolka det som att hela organisationen står bakom det man skriver.
