Freon Blogg

Wanja Lundby-Wedin på LO och Metta Fjelkner på Lärarnas Riksförbund skriver i en debattartikel i DN om hur gymnasieelever idag inte klarar kraven.

Deras utgångspunkt är att en tredjedel av eleverna som gått yrkesförberedande program inte har jobb tre år efter de gått ut och att endast 55 % av de som har jobb har det inom området de är utbildade i.’

Från yrkesprogrammen är det dessutom en tredjedel som går ut utan slutbetyg – även om de flesta läser in gymnasiekompetensen senare.

I åtta punkter går LO och LR sedan in på vad man kan göra åt det. Kommentarerna är mina:

1. Hög kvalitet på alla yrkesförberedande program

Duh! En gymnasieexamen måste betyda att eleven har de relevanta kunskaperna. Hög kvalitet ska dock inte förväxlas med stor kvantitet.

2. Behöriga yrkeslärare

Ännu en självklarhet. Just nu rullar emellertid Bolognaprocessen vidare. Enligt den kommer framtidens yrkeslärare på gymnasiet att ha kortare utbildning än andra gymnasielärare. De kommer till och med att ha en kortare utbildning än förskolelärare, vilka tidigare utmålats som de stora förlorarna i Bolognaprocessen. I realiteten är yrkeslärarna de verkliga förlorarna. Det är kanske dags att se över och (förhoppningsvis) förkasta Bolognaprocessen?

3. Enskilda kommuner klarar inte utbildningsuppdraget

Ett utökat regionalt och kommunalt ansvar för vilka utbildningar som ska lockas till olika kommuner efterlyses. Låter bra. Det är inte rimligt att alla kommuner ska anordna alla yrkesutbildningar.

4. Fler elever ska få särskild behörighet

Jag tillhör skaran som inte ser det som ett självändamål att alla gymnasieprogram ska vara högskoleförberedande. Vissa yrkesförberedande program bör till och med kortas till två år. Men möjligheten ska alltid finnas att under en relativt koncentrerad tid läsa in sin högskolebehörighet. Ett extra påbyggnadsår, till exempel. Ingen ska tvingas, men alla ska ha möjlighet – är mottot.

5. Utred avhoppen

Jag vill också veta varför elever hoppar av och vart de tar vägen.

6. Ordning och reda på utbildningsmarknaden

Detta är ett förslag som lär stöta på patrull hos Alliansen. Deras språkbruk är så näringslivsinfluerat att ett krav på att minska skolornas marknadsorientering lär mötas med ett stort “va’ fan menar ni?” Ett förbud mot “lockvaror” och en begränsning av marknadsföringen är kanske en väg…

7. Studie- och yrkesvägledning till varje elev

Om inte allomfattande rådgivning sker på varje skola idag är det en skam. Därmed inte sagt att alla elever går ut gymnasiet med en klar bild av vad de vill bli – studie- och yrkesvägledning till trots. Jag visste inte vad jag ville bli förrän jag var 27…

8. Eftergymnasala yrkesutbildningar

Man skulle kunna kalla det “fortbildning” eller “kompetensutveckling”…

Det viktigaste som LO och LR berör är att den framtida gymnasieskolan kräver en bred majoritet. Det är en underdrift.

För att gymnasiet och alla andra skolformer ska få en framtida arbetsro kan de inte förändras beroende på vilka som sitter vid makten. Det som krävs är utbildningspolitisk konsensus. Fullständig samsyn.

Lås in utbildningsrepresentanter från alla politiska partier, alla lärarfack, plus spridda individer från Skolverket och Myndigheten för skolutveckling och diverse skolor i ett rum och släpp inte ut dem förrän de är överens. Då kanske vi kan få en skola som håller längre än till nästa mandatperiod.

Hållbar utveckling – även på skolområdet.

Andra bloggar om: LO, Lärarnas Riksförbund, yrkesförberedande program, yrkeslärare, Bolognaprocessen, gymnasiet, skola

Trackback URI | Comments RSS