Freon Blogg

Är det tillåtet att drogtesta politiker mot deras vilja? Troligen inte. Men efter ett utspel i DN Debatt börjar man undra om det kanske borde vara tillåtet att hålla fast politiker, dra ner byxorna på dem och tvinga dem att kissa i en mugg.

Dagens ordning är ohållbar om man vill hjälpa ungdomarna innan de fastnat i sitt missbruk och samtidigt erbjuda en trygg miljö för övriga elever och personal. Därför efterlyser vi, som ett led i det förebyggande arbetet, en laglig möjlighet att kunna genomföra drogtest på gymnasiet. Något som i dag är förbjudet.

Författarna till debattartikeln inkluderar fyra allianspolitiker i Upplands Väsby samt Inger Davidsson - kristdemokrat och vice ordförande i justitieutskottet. De hävdar att stora informationsinsatser och frivilliga drogtester har gett mycket goda resultat i Upplands Väsby, och därför vill de ha möjligheten att tvinga gymnasieelever - många av dem myndiga - att genomföra drogtester. Givetvis. Goda resultat av ett sätt att arbeta, måste ju betyda att resultaten blir ännu bättre om man arbetar på ett helt annat sätt.

Där missbruk upptäckts har samarbete med polis och socialtjänst inletts för att avhjälpa det.

Om polis och socialtjänst kopplas in först efter missbruk har upptäckts, vem har upptäckt missbruket? Är det numera skolans och lärarnas uppgift i Upplands Väsby att tvinga elever spotta på stickor, kissa i muggar, eller att dra blod från barns armar?

I ett idealiskt samhälle skulle inga drogtest på barn och unga vara nödvändiga men i den verklighet vi lever i behövs den möjligheten av ren och skär omtanke om barnen.

I ett idealiskt samhälle finns alltså ingen integritet för barn och ungdomar. Lärares uppgift blir att kränka den integriteten. Och allt sker utifrån omtanke.

Det ska dock sägas att inte hela alliansen verkar vara inne på samma spår. I somras sa Utbildningsminister Jan Björklund att han inte är beredd att tillåta integritetskränkande tester på skolungdomar. Vi får hoppas att han står vid sitt ord.

Andra bloggar om: drogtest, skola

Varför skulle det vara kränkande? Föds man in i samhället får man förhoppningsvis värderingarna ändå. Det där är typiskt svenskt: Varför ska just jag behöva blåsa i alkometern för att visa att jag är nykter när polisen stannar mig?

Sverigedemokraternas Jens Leandersson, ordförande i Sd:s Skånedistrikt, uttalar sig i lördagens Sydsvenskan om varför bara invandrare måste göra åsiktstest för att visa upp att de har “rätt värderingar”.

Jag har lite problem med den något svindlande logiken, men nog verkar det som om Leandersson anklagar invandrarna för att agera typiskt svenskt när de inte vill bli särbehandlade. Invandrarna som alltså testas för att de inte är tillräckligt svenska. Huh?

Att hissen inte går till översta våningen hos Leandersson må väl vara osagt, men uttalandet kommer i en av Sd:s stora kampanjer för att försöka få de kommunala partikollegorna att, så att säga, marschera i takt. I deras nylanserade förslag till kommunprogram, Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik (som jag inte kommer att länka till, men som finns att ladda ner från deras hemsida om man är intresserad), blir deras svenskhetsfundamentalism allt tydligare.

Som alltid, när det gäller Sd, så finns det stora problem med deras definitioner och formuleringar. Något man inte ska förvänta sig, när man bläddrar igenom deras förslag, är förnuftiga, rationella och väl grundade politiska ställningstaganden. Och givetvis får den allorstädes närvarande främlingsfientligheten ett väl tilltaget utrymme.

I programmet vill de exempelvis “lyfta fram det nationella och lokala kulturarvet” inom den offentliga konsten. Hur definierar de “kulturarv”? Hur definierar de “nationellt”? Hur definierar de “konst”? Vad händer om det nationella kulturarvet strider mot det lokala kulturarvet? Att “kommunen skall premiera kulturarvsfrämjande arbete” blir också problematiskt om man inte kan definiera vad kulturarvet är för någonting.

Vidare anser de att man inte ska få uppföra “byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition”. Skulle Sverigedemokraterna kunna godkänna Malmös Turning Torso? Byggnaden har ett starkt symbolvärde av någon karaktär, samtidigt som den avviker från de flesta västerländska byggnadstraditioner.

Inom skolans område vill Sd att “endast svenska skall, med undantag för till exempel språklektioner, tillåtas som samtalsspråk i skolan”. Samtidigt ska hemspråksundervisningen avskaffas. För att ytterligare “assimilera” invandrarna vill de att kommunen ska “avveckla stödet till föreningar vars verksamhet helt eller delvis syftar till att bevara eller stödja invandrares ursprungliga kultur och identitet.” På det flyktingpolitikiska området vill de dock att “kommunen skall erbjuda flyktingar utbildning och kunskaper anpassade efter förutsättningar och behov i hemlandet”. Att bevara språk och kultur räknas alltså inte till de kunskaper som kommunerna måste erbjuda. Om logiken haltade tidigare, är den i starkt behov av kryckor nu. När Sd även vill “avveckla modersmålsträningen i förskolan,” förutsätter jag därför att det även innefattar det svenska språket.

Sd kräver också att “kommunen skall utöva påtryckningar på staten så att inga andra religiösa friskolor än de som är baserade på judisk-kristen tradition tillåts.” Här lånar de en term som inte är helt problemfri. De förutsätter att judendomen är mer lik kristendomen än vad någon av de två religionerna är lik islam, den tredje av de abrahamitiska (eller semitiska) världsreligionerna. Varför de exkluderar islam, men inkluderar judendomen, förklaras inte.

Leandersson får anses representera den typiske sverigedemokraten - en ljushyad man, född i Sverige. (Han är dessutom ledamot i Klippan - en ort som idag är mer berömd för nazister än finpapper.) Som sådan får man kanske ursäkta att han inte har full koll på vad partiet han representerar vill i alla frågor - det vet knappt partikamraterna heller. Men samtidigt är Sverigedemokraterna, och därmed också Leandersson, skyldiga att förklara vad de menar med sin politik. Vad innefattar det svenska kulturarvet? Vad är en svensk tradition? Vad är en svensk värdering? Vad är typiskt svenskt? Vad betyder det egentligen att vara svensk? Hur ska man bedöma om en invandrare är tillräckligt assimilerad, eller inte? Vem ska göra bedömningen?

Så länge Sd bara kan producera svar som Leanderssons “Föds man in i samhället får man förhoppningsvis värderingarna ändå.” finns det ingen som kan ta dem på allvar som politiskt parti - även om opinionssiffrorna säger att man måste. Egentligen har de bara lyckats samla en samling nationalromantiska slogans som kan användas till att ragga röster hos personer som känner sig förorättade av samhället. Genom att måla upp invandrare och flyktingar som Felet med Sverige, skapar Sd en rädsla som har en stark grogrund i samhällen där folk knappt har träffat en person från ett annat land.

Det skulle vara intressant att göra ett åsiktstest som bara sverigedemokrater måste svara på. Men det tänker jag inte kräva. Jag har nämligen “rätt värderingar”. Det måste jag ha - jag är ju född här.

DN ställer de tuffa frågorna. Det gör de bra.

Andra bloggar om: Sverigedemokraterna, Jens Leandersson, Sd, kulturarv, svensk, svenskt

Vår samlade bedömning är att det inte finns någon acceptans för ytterligare ett avtal som inte lyckas generera tydliga villkorsförbättringar för lärarkåren. För detta är vi beredda att ta strid!

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, och Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet, gör ett gemensamt utspel i DN Debatt.

Anledningen till utspelet är att löneutvecklingen för lärare har varit sämre än för alla andra jämförbara grupper - trots alla politiska utfästelser om att läraryrket är ett av landets viktigaste. Kopplat till lärarnas yrkesmässiga nedvärdering är att antalet sökande till lärarutbildningarna har minskat kraftigt de senaste åren. Lärarutbildningen är nästan lika lång som den till läkare eller civilingenjör, men lönen och statusen är en annan.

Det är inte ofta de två lärarförbunden är överens, men när de är det gör nog politikerna bäst i att lyssna. Det blåser till strid inom skolan för ovanlighetens skull.

Eller så lägger sig lärarförbunden ner efter nya tomma löften från Sveriges Kommuner och Landsting - som vanligt…

Andra bloggar om: Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet, lärare, lön, skola

I vad som måste vara den borgerliga skolpolitikens motsvarighet till “även en blind höna hittar korn ibland” vill nu skolmajor Jan Björklund förbjuda religiösa inslag i skolan. Det är på tiden. Nu kanske vi äntligen kan bli av med fåniga formuleringar som att skolan ska fostra individer “i överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen etik och västerländsk humanism” (Lpf-94).

Konfessionella inslag i undervisningen har tidigare varit förbjudet. Skärpningen är egentligen mer ett förtydligande. Mer specifikt pekas Intelligent Design ut som ett inslag som inte får förekomma på biologilektionerna. Helt rätt. Sagor hör hemma på sagostunderna.

Personligen tycker jag att skärpningen inte går långt nog. Att hålla skolavslutningar i religiösa byggnader är inte problemfritt för de elever som inte tillhör den specifika religionen. Religiösa inslag i skolan som är exkluderande för en eller flera elevgrupper bör försvinna.

Björklunds utspel är ett steg i rätt riktning. Om vi nu bara kan få till stånd en förändring så att även den politiska arenan blir fri från religiösa inslag. Ja, jag tittar på er, Kd…

Andra bloggar om: Jan Björklund, skola, religion

Ju fler stegen blir, desto svårare blir det samtidigt för lärarna att på ett begripligt sätt förklara vad som skiljer betyget A från ett B eller D från E. Och det är inget litet problem. För syftet bakom den förra stora betygsreformen var just att det skulle skapas ett för eleverna begripligt samband mellan vad de lär sig och betyget de sedan får.

DN:s ledarredaktion har förstått vad felet är med alliansregeringens tänkande när det gäller ett nytt betygssystem.

Ju fler betygsnivåer som finns, desto tydligare måste nyanserna mellan dem bli. Annars blir det omöjligt för oss lärare att kunna förklara vilka skillnaderna är mellan ett B och ett C, exempelvis. Det är knappt det är möjligt att skilja dagens G, VG och MVG från varandra.

Den stora frågan som regeringen inte lyckats besvara på ett tillfredställande sätt är: Vad är det för fel på dagens betygssystem?

I väntan på relevanta svar på frågan, ångar Jan Björklund vidare med sina reformer. Stressen börjar nog infinna sig. Han måste ju hinna klart med alla de utlovade förändringar av den svenska skolan inom tre år. Efter valet 2010 sitter han troligen inte kvar…

För övrigt anser jag att betygen bör avskaffas.

Andra bloggar om: betyg, DN, Jan Björklund, skola

Svenska elever är inte tillräckligt källkritiska när det gäller internet. Och allt är lärarnas fel:

Inslag i TV4:s Nyheterna

Lärarna har inte tid. Lärarna glömmer bort det. Lärarna kan ingenting. Fy på oss.

Ingenting om att det knappt finns datorer på skolorna. Ingenting om vad som ska tas bort för att lärarna ska få plats med att också undervisa i källkritik på internet. Ingenting om att källkritik av TV4:s Nyheterna också bör tas upp i läroplanen.

Nåja, utbildningsminister Jan Björklund erkänner i alla fall att han inte är en pedagog. Det ska gudarna veta…