Freon Blogg

HÖK 07 är klart.

Det nya avtalet för landets lärare innebär ett lägsta löneutfall på 10,2 % från och med 2007 till och med 2009. Det kontroversiella med detta är att kommuner som gett för låga lönepåslag under 2007 tvingas punga ut, retroaktivt.

Det innebär också att arbetstiden lämnas ifred, i alla fall en tid framöver. Den ska utredas under ledning av en opartisk ordförande, en person, som enligt Lärarnas tidning, bör vara “en person med stor ‘dignitet’ som åtnjuter respekt i samhället.”

På det hela taget ett bra avtal, även om det i princip innebär en reallönestagnation. Vi lärare slipper strejk och det gör arbetsgivarna också. Med 10,2 % lär det dock dröja innan vi kommer upp i läkar- eller advokatlöner. Det är tur att man inte gör det här för pengarnas skull…

Andra bloggar om: HÖK 07, avtal, lärare, lön, arbetstid

I skoldebatten är det nu raka puckar som gäller. Allt ska göras klart och enkelt och entydigt. Kan då inte frestelsen ligga nära att yxa till några enkla regler som gör det möjligt att göra också det svårfångade i kunskapen mätbart?

Jag är rädd för det.

Sven-Eric Liedman, DN Debatt

Mannen har skrivit många böcker, ett flertal av dem har fokuserat på kunskapsbegreppet. Jag tror inte att Jan Björklund kommer att lyssna på honom. Jag hoppas…

Andra bloggar om: skoldebatt, kunskap, Sven-Eric Liedman, Jan Björklund

Jag blev utmanad av Magistern att lägga ut ett filmklipp från en film som börjar på bokstaven “i”. Här kommer en lång trailer från en film jag fick i julklapp av min bror, INGLORIOUS BASTARDS. Det är en spaghetti-krigsfilm med göteborgaren Bo Svenson i en av huvudrollerna. Taskigt skådespeleri och i princip en nedvattnad version av THE DIRTY DOZEN, men samtidigt jäkligt kul:

Här kan jag inte låta bli att göra en utvikning.

Bo Svenson har en intressant karriär som B-skådis. Han har spelat med i massor med TV-serier (MAGNUM P.I., KUNG FU), men mest blivit berömd under 80-talet för att spela med i ett flertal rip-offs som försökte efterlikna dåtida blockbusters. Ofta tillsammans med Fred Williamson. Här är ett klipp från en SMOKEY AND THE BANDIT-rip-off, DEADLY IMPACT. Lägg märke till den oslagbart distraherande filmmusiken:

Ett ofantligt roligt klipp från DEEP SPACE, som kom ett år efter ALIENS:

Bo Svenson är fortfarande aktiv i Hollywood och det är väl snart dags för en rejäl comeback. Kanske i Quentin Tarantinos remake på INGLORIOUS BASTARDS som har sagts vara på gång under många år?

Utmaningen går vidare till två bloggkollektiv, Metabolism och Svensklärarna, att lägga ut filmklipp på en film som börjar på bokstaven “j”.

Nu ska skriftliga omdömen införas från årskurs ett, och de får lov att vara betygsliknande. Redan som sexåring ska man alltså kunna vara icke godkänd.

Enligt utbildningsminister Jan Björklund lämnar vi nu “flumskolan” - ett begrepp som inte är mer definierat än att det är sånt oppositionen står för. Nu kan vi fokusera på kunskapsresultat - ett odefinierat begrepp som Alliansen står för.

Det är upp till varje rektor och skola att utforma omdömena, vilket innebär att de kan se ut precis hur som helst. Här ska det inte finnas någon likvärdighet, mätbarhet eller jämförbarhet. För en Allians som tidigare har trott stenhårt på siffrors allsmäktighet låter detta mer än lovligt flummigt.

Tydligen ska skriftliga omdömen införas redan från höstterminen 2008, men inte ett ord om hur det ska gå till väga. Måste inte lärarna utbildas i detta? Vilken arbetstid ska läggas på detta, vilken tid ska tas bort? Hur taktiskt är det att komma med ett sånt här utspel när fackförbunden befinner sig i en medlingssituation? Hur flummigt kan det bli?

Nåja, huvudsaken är väl att det går snabbt och enkelt. Snabba, enkla lösningar är alltid bäst. Eller?

Andra bloggar om: betyg, Jan Björklund, flumskolan, skola, skriftliga omdömen

Svenskt näringsliv gör reklam för sin sajt Gymnasiekvalitet.se på dagens DN Debatt. Så här skriver Signhild Arnegård Hansen och Kristina Scharp om varför de startat sajten:

Det är genuint svårt för både niondeklassare och deras föräldrar att bilda sig en uppfattning om vilka utbildningar som ger konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad.

Är inte det genuint svårt för alla? Någon som har en fungerande kristallkula? Oavsett vilket så har Svenskt näringsliv lösningen:

För att hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta kvalitetsval har Svenskt näringsliv tagit initiativ till den första kvalitetsguiden till alla gymnasieutbildningar.

Utöver tabeller med betygspoäng och nationella provresultat, försöker Svenskt näringsliv sig på enkäter till landets skolledare:

Vi har bland annat bett rektorerna på yrkesförberedande program att presentera sin bedömning av hur stor andel av fjolårets avgångselever som har fått jobb inom det yrke de har utbildats för. En del rektorer har svårt att svara på den frågan.

Det är på grund av att det är en väldigt svår fråga att besvara. Hur en sådan siffra ska bli tillförlitlig förstår jag inte. Arnegård Hansen och Scharp fortsätter ändå:

Enligt de svar som inkommit finns det yrkesförberedande program där färre än en fjärdedel av eleverna har fått jobb. Det gäller för var femtonde av yrkesprogrammen. Samtidigt är var tredje yrkesförberedande program mycket lyckade utbildningar där alla har fått jobb inom ett yrke de utbildats för, enligt rektorernas bedömning.

Här förstår jag inte riktigt vad de skriver. Jag tolkar det så här, men jag kan ha fel: Efter ett av femton yrkesprogram får färre än en fjärdedel av eleverna jobb. Vad de gör istället för att arbeta framgår inte, men vi kanske ska vara skräckslagna för att de är arbetslösa. De kanske pluggar vidare, de kanske arbetar inom ett område de inte är utbildade för, vad vet vi.

Tabeller från Skolverket och enkäter till skolledare. Var är ambitionen?

Om Svenskt näringsliv verkligen bryr sig om att “hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta kvalitetsval” då måste de tänka lite större. Låt enkäter gå ut till alla elever, alla föräldrar, alla lärare också! Ställ fler frågor! Låt sajtens besökare sätta betyg på skolan/skolorna! Inrätta en kommentarfunktion! Kolla in Cint.se och se om de kan lära sig något där!

Att begränsa sig till siffror och procent är att tänka smått. Släpp in bokstäverna och åsikterna också!

Men det kanske inte passar in i Svenskt näringslivs ambition “att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa.” Det är väl knappt en offentligt finansierad utbildningsform gör det…

Andra bloggar om: Svenskt näringsliv, Gymnasiekvalitet, Signhild Arnegård Hansen, Kristina Scharp, utbildning, skola

En kollega tipsade om följande klipp - en utläggning av Taylor Mali, lärare och poet:

På torsdag startar en ny skolsajt - Gymnasiekvalitet.se. Där ska man kunna jämföra olika skolors nationella provresultat, betygspoäng, antal lärarledda timmar och yrkespraktik. Bakom sajten står föreningen Svenskt Näringsliv - och det gör hela skillnaden.

Enligt Svenskt Näringslivs skoltaleskvinna, Kristina Scharp, ska sajten utgöra en tydlig och lättillgänglig kvalitetsredovisning av landets gymnasieskolor. Troligen kommer “kvaliteterna” redovisas på Svenskt Näringslivs villkor - gärna med lätt jämförbara siffror som kan sammanfattas i tabeller. Således rör det sig egentligen om en kvantitativ redovisning, men jag antar att Gymnasiekvantitet.se inte riktigt har samma klang…

För en förening som vill gynna företagsamhet, konkurrens och ett ekonomiskt tänk i våra pedagogiska verksamheter kan nog Gymnasiekvalitet.se vara bra. Det lär i alla fall sätta fart på de skolorna som inte hamnar överst på listorna - och lösningarna på kvalitetsproblemen lär komma lika snabbt och enkelt som ogenomtänkt och överilat.

Det finns många andra kvaliteter än betyg, prov och timmar som skola, förälder, lärare och elev måste förhålla sig till. En sajt som SERIÖST vill redovisa hur gymnasiekvaliteten ser ut (och inte bara rapa kvantiteterna) bör också redovisa hur skolorna handskas med följande begrepp:

• demokratiskt tänkande
• kreativitet
• jämlikhet
• initiativrikedom
• självständighet
• flexibilitet
• jämställdhet
• arbetsglädje
• motivation
• kritiskt tänkande
• faktagranskning
• konsekvensanalys
• rättskänsla
• generositet
• tolerans
• ansvarstagande
• integritet
• solidaritet
• kommunikativ förmåga
• social kompetens

Anledningen till att man inte mäter och redovisar de här kvaliteterna är att det är svårt. Men, och detta riktar jag till Gymnasiekvalitet.se och Svenskt Näringsliv: Bara för att det är svårt, behöver inte betyda att det inte är viktigt.

Uppdatering: Nu skriver Sydsvenskan om det - nästan helt okritiskt.

Andra bloggar om: Gymnasiekvalitet.se, Svenskt Näringsliv, Kristina Scharp, skola, förälder, lärare, elev