Freon Blogg

Sedan CD-skivan slog igenom i slutet av 80-talet har det diskuterats vilket av uppspelningsmetoderna som har haft den bästa ljudkvaliteten: den digitala CD-skivan eller den analoga LP-skivan.

CD-skivan delar upp ljudet i binära tal och kvaliteten blir därför lidande. Även om det ska till extrema finsmakare att höra någon som helst skillnad, går det inte att förneka att ljudet delas upp i bits och att viss information går förlorad på det viset.

Med LP-skivan är det annorlunda. Ljudet är inspelat analogt och har alltså inte delats upp i binära tal. Många hävdar därför att ljudet skulle vara bättre, och eftersom våra öron är analoga mottagare kan jag förstå argumentet. Ytterligare en faktor man bör väga in är dock att man släpar en nål på en vinylyta, vilket naturligvis ger ifrån sig ett brus.

Hur som helst gäller veckans fråga ljudet på LP-skivor:

Är ljudkvaliteten bättre på de yttre spåren av en LP-skiva, än på de inre?

LP-skivans rotation är konstant, vilket innebär att nålens hastighet över skivans yta är högre i utkanten än längre inåt navet. Detta borde innebära att spårens detaljrikedom är större längs den yttre kanten än vad den är in emot mitten. Det får helt enkelt plats mer information, som dessutom behandlas snabbare, på de yttre spåren, än vad som är fallet på de inre.

Någon som vet svaret? Jag är en sucker för onödigt vetande.