Freon Blogg

De lokala kurserna och inriktningarna försvinner. Utbudet och valfriheten minskar. Möjligheterna att få specialutformade eller reducerade program reduceras. Medierna rapporterar om gymnasieutredningen från regeringen.

Skolminister Jan Björklund vill framför allt bli av med avarterna, hobbykurserna, och han exemplifierar det med Vinkunskap och Skidakrobatik. Den förstnämnda kursen kanske är bra för blivande kockar, den andra kursen kanske för framtida skidinstruktörer, men om skolministern bedömer dem som avarter så är det säkert så.

Lokala kurser kommer i framtiden endast få starta, under en två års prövoperiod, om det finns ett dokumenterat behov från det lokala näringslivet. Gymnasieskolan ska bli lönsam och endast tillgodose den lokala industrin.

Möjligheten att utforma kurser lokalt har kanske gått över styr, vad vet jag, men nog verkar det som om gymnasieutredningen klappar gymnasieeleverna lite nedlåtande på huvudet. Valfriheten ska minska för att annars väljer eleverna bara kurser som är slappa och inte ger någon samhällsekonomisk fördel. Eleverna är inte kapabla att ta så viktiga beslut och om de kan så försöker de överlista systemet av betygstaktiska skäl.

Jag tycker nog att valfriheten inte alltid är till godo, men mest för att valfriheten stressar eleverna till att välja kurser som kan ge dem fördelar på högskolan – ofta ganska krävande kurser som gör att de inte kan lägga det tyngsta krutet på de kurser som faktiskt krävs för att komma in.

När valfriheten på gymnasiet minskar, ökar trycket på eleverna att välja rätt program från början. När möjligheterna till individuella, specialutformade eller reducerade program dessutom tas bort, minskar felmarginalerna ytterligare. Yrkesvalet kommer tidigare och tidigare. Jag tror inte det är en positiv utveckling. Men vad vet jag – jag visste inte vad jag ville bli förrän jag var 27 år gammal.

Andra bloggar om: gymnasieutredningen, Jan Björklund, skola, elever, gymnasiet

Regelverket kring ansökningarna till högskolan är ganska komplicerade, och med införandet av meritvärden från år 2010 kommer processen bli ännu mer så. I stort sett innebär förändringarna att man bör välja högskoleutbildning redan när man går i femte klass.

Låt mig förklara:

Betygssystemet fungerar så att när man söker till högskolan räknas de gymnasiala bokstavsbetygen (IG, G, VG, MVG) om till siffror (0, 10, 15, 20) och sedan söker man på sitt genomsnittsbetyg. Till vissa utbildningar krävs 20.0 i snitt för att få lov att lottas in.

Tanken med meritvärden är att man ska gynna fördjupningar i vissa kurser, framför allt språk och matematik. Engelska B, exempelvis, ger 0.5 meritvärdespoäng, och Engelska C ger ytterligare 0.5 meritvärdespoäng. Om man har läst båda de kurserna kan man alltså få ett poäng till vid sin ansökan till högskoleutbildningarna. Om man från början har MVG i alla sina kurser (20.0 i snitt) får man således 21.0 – en inte helt oäven siffra att söka med.

Om ens högskoleutbildning, vilket inte är helt ovanligt, skulle kräva Engelska B som särskild behörighet, får man emellertid ingen halvpoäng för den kursen. Då står man där med 20.5 i snitt (halv poäng för EnC), vilket givetvis inte är lika bra ur konkurrenssynpunkt.

Det finns dock fler sätt att tjäna meritpoäng på:

• Godkänt betyg från Moderna språk – steg 4 – ger 1.0 meritpoäng.
• Godkänt betyg från Moderna språk – steg 5 – ger ytterligare 0.5 meritpoäng.
• Godkänt betyg från Moderna språk – steg 2 – ger ytterligare 0.5 meritpoäng (om man redan har Godkänt betyg från ett annat modernt språk – steg 4, dock ej steg 5).

Moderna språk (ett språk upp t.o.m. steg 5, eller två språk upp t.o.m. steg 4 resp. t.o.m. steg 2) kan maximalt ge 1.5 meritpoäng.

För matematik kan man få upp till 1.0 meritpoäng om man har läst två kurser mer än vad som krävs i behörighetskraven. Detta kommer att missgynna alla tekniska högskoleutbildningarna eftersom de redan kräver Matematik E, vilket är den högsta nationella kursen man kan gå på gymnasiet. Inga meritpoäng för extra mattekurser för blivande civilingenjörer, alltså.

Man inför också något som heter områdeskurser och här blir det riktigt komplicerat, men i korthet kan man få extra meritpoäng för andra kurser än språk och matematik. Om utbildningen kräver Kemi A, kan man få meritpoäng för Kemi B.

Sammanlagt kan man totalt få 2.5 meritpoäng.

Syftet med förändringen är givetvis att man slippa det taktiska väljandet av lättare nybörjarkurser under gymnasietiden och samtidigt gynna språk och matematik. Problemet är att det skapar helt nya taktiker som går så långt tillbaka i tiden som till femte klass, då eleverna väljer ett modernt språk till sjätte klass.

I femte klass måste barnen välja rätt språk – om man väljer fel, och tvingas byta till ett annat språk på gymnasiet, kan man inte få maximalt med meritpoäng inför sökandet till högskolan. Jo, kanske om man istället får de maximala poängen genom Engelska och Matematik istället. men då gäller det att man inte vill bli civilingenjör – då står man där kanske med sina 1.0 i meritpoäng och konkurrerar med dem som valde rätt språk i femman och som på det viset har 2.5 i meritpoäng.

Som ni kanske förstår så anser jag att förändringen suger döda trastar ur kloaken. Men det värsta är nog att man inte kan få meritpoäng för sitt hemspråk. Det anses kanske inte lika fint att kunna ett språk som man har lärt sig innan man började lära sig svenska…

Förändringen träder i kraft redan 2010, vilket innebär att de som går i ettan på gymnasiet kommer att råka ut för meritvärdena. För dem, tillsammans med dem som går i sexan, sjuan, åttan och nian, är det redan kört. Det är bara att hoppas att de valde rätt språk i femman. Lycka till!

PS: 2010 råkar också vara året då gymnasieskolan reformeras utifrån Alliansens riktlinjer, med allt vad det innebär av nya betygssystem och säkerligen nya meritvärdessystem. Förändringen som träder i kraft det året, kommer alltså att vara gammalt redan från start. DS.

Andra bloggar om: högskolan, meritvärde, betyg, gymnasiet, skola