Freon Blogg

Hjärnforskaren och professorn Martin Ingvar skriver på söndagens DN Debatt om hur skolan struntar i hur barns hjärnor fungerar. Det är ett mycket ideologiskt färgat debattinlägg.

Inledningsvis går han Jan Björklunds ärenden där dagens skola endast är en förlängning av den socialdemokratiska partiapparaten. Många av argumenten för att den svenska skolan är kass verkar tagna direkt ur den folkpartistiska partiboken, med all den skrämselpropaganda den innehåller. Några highlights:

• “världens dyraste skola”
• “inte världens bästa skola”
• “flummig central dogmatik”
• “en tydligt medioker plats i [...] internationella jämförelser”
• “Indien och Sydostasien stormar fram”

Detta är en tolkning som snarast borde förpassas till historiens skräphög. Dagens skola är en följd av breda politiska överenskommelser. Hur mycket man än vill skylla på både Mona Sahlin och Göran Persson så kan man inte bortse från att socialdemokratin inte utformat skolpolitiken ensamt.

Martin Ingvar fortsätter dock med att komplicera bilden av skolpolitiken:

• “Vankelmodig populism har präglat flera partiers hållning”
• “[Betygssystemet] diskriminerar entydigt pojkar från arbetarklass”
• “Antingen gör man om betygen så att de fungerar eller så bör de tas bort i sin helhet.”

Jag kan inte lista ut vilken ideologi som Ingvar skriver under på (även om jag har mina blåa misstankar). Egentligen borde detta vara bra, eftersom det antyder att politik inte har med skolans utformning att göra, men Ingvars artikel kommer att få motsatt effekt. Folkpartiet kommer att få vatten på sin kvarn genom bredsidan Ingvar levererar mot den tidigare socialdemokratiska skolpolitiken. Samtidigt kommer Socialdemokraterna att få bekräftat att Jan Björklund är inne på fel linje när han vill betygsätta 12-åringar. Syftet med debattartikeln verkar därför vara förverkat.

Hjärnforskare är välkomna i skoldebatten, men jag tycker att de borde kunna leverera annat än ideologiskt kanonfoder. Varför inte rikta in sig mer på forskningsrön? Varför inte komma med förslag på politiskt ofärgade lösningar? Konkreta förslag eller exempel lyser med sin frånvaro i Ingvars artikel - och det är väl ändå ganska flummigt…

Andra bloggar om: Martin Ingvar, Jan Björklund, skola, Mona Sahlin, politik, skolpolitik, skoldebatt