Freon Blogg

Mats har skrivit om det. Anne-Marie har skrivit om det. Nu skriver jag om det.

För ett par dagar sedan skrev Tina Kindeberg, lektor i pedagogik, och Anders Sigrell, professor i retorik, en debattartikel i Sydsvenskan. Den handlar, kanske inte helt oväntat med tanke på skribenternas bakgrund, om vikten av pedagogisk retorik. Jag citerar helt fräckt stora delar av artikeln:

Varhelst en lärare står framför en grupp studerande är det genom lärarens talade uttryck som de möter lärarens yrkesskicklighet. Där framträder läraren som mer eller mindre trovärdig, ämnet som mer eller mindre intressant, lärandemiljön som trygg eller otrygg. I lärarpersonligheten som den visar sig i den muntliga relationen vilar förutsättningen för att de studerande väljer att uppfatta läraren som en förebild.

[...]

Retorik som konst och vetenskap föddes som en pedagogisk disciplin, ur en önskan att lära sig tala övertygande. Retoriken ger redskap för det pedagogiska målet att påverka medborgarnas kunskaper, färdigheter och värderingar i det övergripande syftet det goda samhället. Det gäller inte minst kunskaper och begreppsliga redskap som rör lärarpersonlighetens inverkan på studenternas lärande.

För att lärares gedigna ämneskunskaper framöver i högre utsträckning skall bli en resurs för elevernas och studenternas lärande behöver lärare utbildning i pedagogisk retorik.

Jag kan bara ta hatten i hand och buga. Bra gjort!

Vad vi har här är inget annat än en utgångspunkt för utformningen av en ny lärarutbildning. Varför inte inleda lärarutbildningen med kurser i pedagogisk retorik. Där bör man upptäcka ganska snabbt vilka som är mer eller mindre lämpade för yrket. Troligen kommer studenterna själva att göra upptäckten.

En annan sak som debattartikeln visar på, tycker jag, är att man har identifierat en del av läraryrket som till stor del går att lära sig. Visst spelar personlighet och lämplighet roll, men retorik är någonting man kan öva på och bli bra på. Ämneskunskaper tillsammans med pedagogisk retorik är ett jättebra grundrecept på en lärarutbildning.

Tack, Tina och Anders, för ett konstruktivt inlägg i skoldebatten. Välbehövligt i skyttegravarnas tid.

Uppdaterat: Retorikern Christer Hanefalk, tillsammans med retorikprofessorerna i Sverige, Anders Sigrell, Brigitte Mral och Lennart Hellspong gör ett utspel i DN där de vill ha retorik på schemat redan i grundskolan. Jättegod idé.

Andra bloggar om: Tina Kindeberg, pedagogik, retorik, lärarutbildning, skoldebatt, Christer Hanefalk, Brigitte Mral, Lennart Hellspong

Spanskprofessorn Inger Enkvist skriver i en debattartikel i SvD:

Sedan slutet av sextiotalet förekommer en starkt antiauktoritär strömning i skolan, som hävdar att föräldrar och lärare utövar förtryck när de leder ungas utveckling.

De vuxna antas istället vara de ungas kamrater och ska bara finnas tills hands i bakgrunden. Den nya pedagogiken vill sätta “eleven i centrum”. Tidigare var tanken att elevens skoltid var en förberedelse för vuxenlivet.

Nu heter det att elever bara kan lära sig om de tycker att det är ­roligt i skolan. En lärare anses därför inte behöva så mycket ämneskunskaper, men däremot trevliga metoder. Utvärderingen läggs hos eleven själv, eftersom denne är expert på vad han eller hon tycker om.

Eleven uppmanas att själv “söka information”.

Vi har återinfört självstudier och gjort våra elever till autodidakter fast de flesta vuxna vet att det går snabbare och bättre att lära sig av en kunnig person.

Inger, Inger, Inger: Har du ens läst en läroplan, kursplan eller en lokal arbetsplan? Har du besökt en skola på sistone? Har du läst något annat än tidningsrubriker den senaste tiden?

Ni andra: Tro inte på ett ord hon säger. Pedagogiken hon försöker beskriva utifrån allmänna, svepande och generaliserande ordalag finns inte. Sambanden hon senare i artikeln försöker skapa mellan “flumpedagogiken” och samhällets nedsjunkande i laglöshet är hämtade ur luften (eller ur Enkvists livfulla fantasi).

Hela debattartikeln är ett långt resonerande utfrån axiom utan stöd i fakta, annan forskning eller ens i verkligheten. Det är hennes artiklar (och böcker) som är flummiga. Trots detta kommer Inger Enkvist att fortsätta hyllas av folk som inte sett insidan av ett klassrum på mycket länge. Kören sjunger lika falskt som Inger själv.

Andra bloggar om: Inger Enkvist, skola, lärare, elever, Pedagogik, flumpedagogik