Freon Blogg

Svenskt näringsliv gör reklam för sin sajt Gymnasiekvalitet.se på dagens DN Debatt. Så här skriver Signhild Arnegård Hansen och Kristina Scharp om varför de startat sajten:

Det är genuint svårt för både niondeklassare och deras föräldrar att bilda sig en uppfattning om vilka utbildningar som ger konkurrenskraft på framtidens arbetsmarknad.

Är inte det genuint svårt för alla? Någon som har en fungerande kristallkula? Oavsett vilket så har Svenskt näringsliv lösningen:

För att hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta kvalitetsval har Svenskt näringsliv tagit initiativ till den första kvalitetsguiden till alla gymnasieutbildningar.

Utöver tabeller med betygspoäng och nationella provresultat, försöker Svenskt näringsliv sig på enkäter till landets skolledare:

Vi har bland annat bett rektorerna på yrkesförberedande program att presentera sin bedömning av hur stor andel av fjolårets avgångselever som har fått jobb inom det yrke de har utbildats för. En del rektorer har svårt att svara på den frågan.

Det är på grund av att det är en väldigt svår fråga att besvara. Hur en sådan siffra ska bli tillförlitlig förstår jag inte. Arnegård Hansen och Scharp fortsätter ändå:

Enligt de svar som inkommit finns det yrkesförberedande program där färre än en fjärdedel av eleverna har fått jobb. Det gäller för var femtonde av yrkesprogrammen. Samtidigt är var tredje yrkesförberedande program mycket lyckade utbildningar där alla har fått jobb inom ett yrke de utbildats för, enligt rektorernas bedömning.

Här förstår jag inte riktigt vad de skriver. Jag tolkar det så här, men jag kan ha fel: Efter ett av femton yrkesprogram får färre än en fjärdedel av eleverna jobb. Vad de gör istället för att arbeta framgår inte, men vi kanske ska vara skräckslagna för att de är arbetslösa. De kanske pluggar vidare, de kanske arbetar inom ett område de inte är utbildade för, vad vet vi.

Tabeller från Skolverket och enkäter till skolledare. Var är ambitionen?

Om Svenskt näringsliv verkligen bryr sig om att “hjälpa elever och föräldrar att göra genomtänkta kvalitetsval” då måste de tänka lite större. Låt enkäter gå ut till alla elever, alla föräldrar, alla lärare också! Ställ fler frågor! Låt sajtens besökare sätta betyg på skolan/skolorna! Inrätta en kommentarfunktion! Kolla in Cint.se och se om de kan lära sig något där!

Att begränsa sig till siffror och procent är att tänka smått. Släpp in bokstäverna och åsikterna också!

Men det kanske inte passar in i Svenskt näringslivs ambition “att verka för att alla företag i Sverige skall ha bästa möjliga villkor för att verka och växa.” Det är väl knappt en offentligt finansierad utbildningsform gör det…

Andra bloggar om: Svenskt näringsliv, Gymnasiekvalitet, Signhild Arnegård Hansen, Kristina Scharp, utbildning, skola

På torsdag startar en ny skolsajt – Gymnasiekvalitet.se. Där ska man kunna jämföra olika skolors nationella provresultat, betygspoäng, antal lärarledda timmar och yrkespraktik. Bakom sajten står föreningen Svenskt Näringsliv – och det gör hela skillnaden.

Enligt Svenskt Näringslivs skoltaleskvinna, Kristina Scharp, ska sajten utgöra en tydlig och lättillgänglig kvalitetsredovisning av landets gymnasieskolor. Troligen kommer “kvaliteterna” redovisas på Svenskt Näringslivs villkor – gärna med lätt jämförbara siffror som kan sammanfattas i tabeller. Således rör det sig egentligen om en kvantitativ redovisning, men jag antar att Gymnasiekvantitet.se inte riktigt har samma klang…

För en förening som vill gynna företagsamhet, konkurrens och ett ekonomiskt tänk i våra pedagogiska verksamheter kan nog Gymnasiekvalitet.se vara bra. Det lär i alla fall sätta fart på de skolorna som inte hamnar överst på listorna – och lösningarna på kvalitetsproblemen lär komma lika snabbt och enkelt som ogenomtänkt och överilat.

Det finns många andra kvaliteter än betyg, prov och timmar som skola, förälder, lärare och elev måste förhålla sig till. En sajt som SERIÖST vill redovisa hur gymnasiekvaliteten ser ut (och inte bara rapa kvantiteterna) bör också redovisa hur skolorna handskas med följande begrepp:

• demokratiskt tänkande
• kreativitet
• jämlikhet
• initiativrikedom
• självständighet
• flexibilitet
• jämställdhet
• arbetsglädje
• motivation
• kritiskt tänkande
• faktagranskning
• konsekvensanalys
• rättskänsla
• generositet
• tolerans
• ansvarstagande
• integritet
• solidaritet
• kommunikativ förmåga
• social kompetens

Anledningen till att man inte mäter och redovisar de här kvaliteterna är att det är svårt. Men, och detta riktar jag till Gymnasiekvalitet.se och Svenskt Näringsliv: Bara för att det är svårt, behöver inte betyda att det inte är viktigt.

Uppdatering: Nu skriver Sydsvenskan om det – nästan helt okritiskt.

Andra bloggar om: Gymnasiekvalitet.se, Svenskt Näringsliv, Kristina Scharp, skola, förälder, lärare, elev